Lurad

Några loppisfynd.



Hej!

Igår var det ju första april. Det kom jag ihåg när jag vaknade, och gav mig sjutton på att jag inte skulle gå på något aprilskämt.
Jag är nämligen en sådan där människa som inte gillar att bli lurad och jag är även en dålig förlorare. Samt att jag kan bli grön av avund när någon i min närhet gör ett riktigt toppen-loppisfynd t ex. Inte det att jag missunnar någon det, mer att jag grämer mig över att jag inte kunde ha varit där själv... Som min kära Gubbe vet så tror jag att det är möjligt att köpa allt fint och billigt på loppis eftersom "vi har ett så stooort hus" (som jag säger till mitt försvar).

Igår kom min kära väninna Lindas sambo Tomas hit på en fika, efter att han hade kört henne till jobbet som ligger i Falun. Men först hade han kört runt henne på en massa loppisar muttrade han. (Min väninna har inte heller körkort, och har blivit smittad av min loppis-bacill till hans stora förtret.)
-Jaha, hittade hon något? frågade jag nyfiket.
-Ja, hon hittade två karmstolar... Sådana där med lite utsvängda ben, svarade han.

Åh nej, tänkte jag. Jag har nämligen letat väldigt länge efter ett par karmstolar (vilket Linda vet), men de är inte lätta att få tag på kan jag säga er. Jag ropade in ett par på auktionen ( de kommer jag att visa er längre fram ) och jag fick ge betydligt mer för dem än jag hade tänkt mig. Att nu väninnan hade hittat ett par som dessutom var finare (jag såg dem framför mig) gav mig en trist känsla i magtrakten.

-Ja, men på "Ta tillvara" i Falun har de väl ganska höga priser? försökte jag för att det skulle bli att kännas lite bättre.
-Neeej, inte så farligt... 125kr paret. Och de var ju väldigt fina, i sådan där Rokoko-modell, svarade han.
- Jaha... Ja.... Det var ju helt ok....

Gissa vem som började gräma sig där? Tusan, mina karmstolar kostade nästan tio gånger mer, dessutom så lät hennes betydligt finare. Jag kände mig sååå besviken över den missen (jag tror nämligen gärna att man kan vara på alla loppis-ställen i alla städer hela tiden). Men jag tänkte inte visa mitt missnöje över den saken, så jag fortsatte torka spisen som om inget hänt.

Efter en stund säger Tomas: -Äh, det här var ju inte något roligt alls. Det var ett skämt. April, april. Vad misslyckat! Du skulle ju bli alldeles ifrån dig var det meningen!
Pust! Vad skönt det kändes när han sa det! Då kom jag ihåg att han varit med när jag ropade in mina karmstolar, därav kom väl ideén.
Den var bra Tomas. Men jag har ett rätt så bra pokerfejs jag också va?!


Och Linda, jag unnar dig allt fint du kan hitta, det vet du!

Med min väninna Linda i åtanke så vill jag passa på att fråga er om ni känner igen den här provdockan?
Den ropade hon in på auktionen nyligen. Vi är lite nyfikna på var den kommer ifrån, om den är ny eller gammal, och eventuell prisklass? Det har funnits en på Blocket för 1500 kr, mer än så vet vi inte. Auktionsfirman här har inte heller så stor koll på vad de säljer. Jag tycker att den är oerhört vacker, vad det än må vara.


Här är hyllan som jag köpte hos min mamma, på plats i vardagsrummet.

Som ni ser så är jag lite smygförtjust i bruna saker. Älskar mina bruna Uppsala Ekeby-krukor.


På hyllan hamnade mina kopinglor, biblar, vita dalahästar och även min lilla tavla med texten: "Gårdagen är förbi, morgondagen har du ej sett, idag hjälper Herren". Allt är från loppis, utom de små ljuslyktorna i pressglas som jag köpt för 5 kr/st i en nu nedlagd blomsterbutik.


Jag önskar er en fin fortsättning på veckan!

Jättekramar Hanna