Ett av mina impulsköp, och funderingar på en ny blogg

Hej på er!

Igen.
Det har blivit lite många inlägg på sistone.
Jag ska försöka att ändra på det.

Hellre lite som är bra, än mycket som är halvdant.
Det är min åsikt, men sen så är det ju inte det lättaste att leva efter.

Under min underbara auktionshelg för ett par veckor sedan ropade jag in en stor ekskänk eller buffé, som en del säger.
Jag gillade den direkt, även om det verkligen var ett impulsköp.
Impulsköp av så stora och oerhört tunga möbler är aldrig populärt här hemma.
Det vore väl en sak om jag hade körkort och muskler själv, men som ni vet så är ju det inte fallet.
Men nu kostade den här möbeln endast 200kr, så jag tycker nog att det var värt lite slit för Gubben...


Ruggig bild på hur den såg ut från början. Hoppas att ni ser något i mörkret!



Efter många lager med antikvit vattenbaserad färg ser den nu ut så här.
Den var inte lätt att måla ska jag tala om. Det skulle ha varit enklare med oljefärg, men det funkar ju inte när man ska måla det på plats.
Jag tycker att det här är ett praktexempel på vilken positiv skillnad vitfärgen gör.
Har ni någon runt om er som inte riktigt vill måla sådant som borde målas; varför inte visa det här exemplet?
T.o.m Gubben sa nyligen orden "det blir så mycket fräschare när det blir vitt".
Jag gjorde ett kors i taket, för aldrig hade jag trott att jag skulle få höra honom säga det...



På skänken har jag gjort ett litet stilleben på en skavd vit bricka.



Gamla ljusstakar som ofta finns på loppis för en tia. Så fina när de är lite nötta, och ännu finare blir det om man knyter på lite spetsband på en eller två...



Underbart doftande lavendel. Den blommar som bäst just nu, och i år kommer jag att ta in en hel del att torka.



I den här lilla skålen flyter en vit ros...



...som jag plockat i trädgården.



En söt liten burk med spets i.


Med risk för att låta tjatig så vill jag tala om att allt är loppisfynd...



Jag har funderat lite på det här med hur jag uppfattas av er som läser min blogg.

Jag är ju en person med förkärlek till ironi och lite torr humor (kan man säga så?).
Jag vet att jag ofta låter butter och pessimistisk, fast jag i själva verket är hur nöjd och glad som helst.

Jag är rädd för att ni missuppfattar mig emellanåt, och kanske t.o.m tar illa vid er av sådant som jag skriver.
Jag vill absolut inte såra någon, även om det är helt omöjligt att göra alla nöjda på samma gång...

Hur trivs NI här på min blogg numera?

Tycker ni att det är för personligt vissa gånger, och helt utan personlighet andra?
Säg gärna till, konstruktiv kritik är alltid välkommen! (Ja, nästan i alla fall.)

Jag gör ju det här för mig själv först och främst, men det är ju också roligt om den som läser får ut något av det. Och det tror jag nog att de flesta håller med om.

Kanske skulle en till blogg vara något, där jag ger plats till ännu mer ältande och analyseranden av olika saker, (det är Gubbens tolkning av vad jag gör när jag tänker...) och lämnar Det stora grå huset till en blogg med lite mindre text, och mer av inredningen...

Vad säger ni som besöker mig om det?
Alla tankar mottages tacksamt!


Avslutar med en liten detalj från vårat nya sovrum.
Fler bilder därifrån kommer nästa gång.



Önskar er alla en riktigt fin helg (igen!)!

Sköt om er, så ses vi snart igen!
Kramar Hanna