Hur gick det sen?

Usch vad jag är tankspridd...
Ena dagen skriver jag att Sonen slagit tänderna lösa, och nästa dag drar jag på om något annat utan en tanke på att berätta om hur det gått för honom.
Ursäkta mig för min virrighet, men det är bra att ni påminner mig!
Tack alla ni för eran omtänksamhet rörande den lille vilden.

Det verkar nog som om det gått bra för honom, men helt säkert vet vi inte förän om tre veckor när det har tagits röntgenbilder.
För tillfället är tanden lös, och han får bara äta mjuk mat. Jag ska även hålla koll på om tanden ändrar färg, eller om det bildas en varkula under läppen. Då behöver tanden dras ut... Så gissa om jag håller koll? 3-4 gånger om dagen i alla fall. Nervig som jag är.


Ljusstaken är ett av helgens småfynd. Den är mindre än vad den ser ut på bilden, och passar till ett julgransljus.
Den snygga kotavlan bakom vann jag på Tradera i förra veckan. Jag blev så glad när jag hittade den! Gubben blev inte så imponerad som jag hoppats när jag visade upp mitt inköp. Han muttrade om både koskit och flugskit när jag satt vid köksbordet och hade öppnat paketet. Ja, t.o.m myggskit nämnde han.
Typiskt honom att bara se det negativa i fynden!


Nu när jag ändå är inne på det här med att berätta om hur det gick sen, så kan jag väl likaväl berätta om det där med antidepressiv medicin vid pms också.

Jag vet inte om ni minns att jag skrev om det för några månader sedan. Gör ni inte det, så kan ni klicka HÄR om ni vill läsa om de problem jag hade.
Och HÄR kan ni läsa om hjälpen jag sedan fick...

Ja, problemen som jag hade.
Så fort jag började att ta medicinen mildrades mina symptom enormt.
Mitt humör lade sig på en betydligt bättre nivå, och ilskan liksom försvann. Det gjorde även tårarna och svettningarna...
Så istället för att lida i två veckor varje månad, så är jag nu lite smågrinig i 1-2 dagar istället. Visst kan jag explodera också, men det är inte på lång väg så som det var.
Det känns som om jag fått livet tillbaka, och även min underbara familj. Fast jag vet att de alltid har varit här.
Det var ju bara jag som led av en jobbig åkomma, som kan liknas vid en sjukdom.

Nu mår jag bättre än vad jag gjort på många många år.
Och det är alldeles fantastiskt.
Så till er som också går och lider: tveka inte över att söka hjälp. Det finns att få. Och gör inte som mig att ni dömmer ut viss behandling innan ni provat den.
För det kan ju visst funka för just er.

Har ni några ytterligare funderingar, så kan ni maila mig. Jag svarar i den mån jag kan och hinner!



Den här korgen köpte jag nyligen. Tycker så mycket om både färg och storlek på den.
Den passar perfekt till tidningsförvaring. Nu väntar jag bara på att brevbäraren ska komma med några lagom snygga tidningar att stoppa i den!



Nu önskar jag er en fortsatt fin ny vecka!
Jag hoppas fortfarande på att hinna röja undan lite, eftersom jag hoppade över det i helgen när jag fick chansen att sticka ut och shoppa med mamma istället!

Ta väl hand om er alla!

Stora kramar
Hanna