Min turkosa ljuslykta

Hej på er alla!

Idag har vi varit på turné igen.
Vid det här laget tror ni väl att jag inte gör annat.

Jag hamnade på ett par olika ställen. Bl a hos Susanne och Alice igen. Det finns så mycket fint där, alltid något man vill ha...


Den här serveringshuven kunde jag ju bara inte motstå...


...så söt! 45 kr fick jag ge.



Nu på kvällen har jag plockat ihop lite mer saker att ta till våran loppis, som ju är öppen imorgon torsdag (Kl 15-18).
Bl a så hade jag en häng-ljuslykta, modell större som var turkos. Jättefin modell, men inte så passande i färg här hemma. Så jag tänkte att jag skulle sälja den.
Men vet ni vad som hände när jag skulle diska ur den?
Jo, den turkosa färgen lossnade från glaset!
Gissa vem som blev superglad?
Helt rätt, det var jag det. Nu blir den till att stanna kvar här hos mig ett tag till!


Så här fin blev den.



Den hamnade i badrumsfönstret.



Angående serveringshuven...

Här är den igen:

Med en tändsticksaskshållare bredvid. Nu vet ni hur stor den är i verkligheten.
Kände för att lura er lite bara. Vet att det är många som vill åt de fullstora.
Den här duger nog bäst till en hårdbantare.



Sköt om er allihopa, så hörs vi snart igen!

Kramar Hanna

Ändrade planer...

Tjenis!


Idag var det meningen att jag skulle ha visat lite bilder från vårat sovrum, men planerna blev ändrade...

Idag tog jag och mamsingen en sväng till Tulavippan i Gagnef.

Jag var nämligen dit en sväng igår, och såg ett par karmstolar som jag gillade.
Av någon anledning köpte jag dem inte då.
En sådana där dumhet som ger lite ångest och oro i kroppen efteråt.
Någon som känner igen det symptomet?
Det är allvarlig loppis-sjuka som ter sig så, om ni inte redan visste det.


Här har ni en bild på en stor favorit i min trädgård just nu.
En praktriddarsporre.
Det är första året den blommar, och jag är sååå nöjd med den färgen...
Den blev bättre än jag hade kunnat ana.



Visst är den vacker?!


Hur som helst.

Jag kunde inte släppa tanken på att stolarna kanske fanns kvar.
Så gissa om jag kände mig nöjd när de stod där och väntade på mig?!

Jag nästan sprang emot dem, och till kassan och ut med dem till bilen, snabbt, snabbt..
Puh, så där ska man ju inte göra när man hittar något man gillar till bra pris.
Att jag aldrig lär mig!!!
(Att jag har allvarliga problem vad gäller möbel-fynd står väl alldeles klart nu, ifall det var någon som inte kände sig säker på det tidigare.)


En till riddarsporre-favorit.
Jag bara njuter när jag ser dem... Tänk om det gick att konservera dem!



Det blev några fler småsaker på Tulavippan, men inget som är värt att visa upp här och nu.
På vägen hem tog vi en sväng förbi auktionen som pågick i närheten.
Där fanns det mycket fint, men tålamodet var inte på topp idag, så vi åkte därifrån rätt så snart igen.



Har ni läst den här lilla artikeln på Aftonbladet?

Många har kritiserat den, och menar på att det är fånigt...

Jag väljer att gå emot strömmen där, och tror absolut att bloggning kan vara rent av skadligt för vissa människor.

Jag tror att det är många som mår dåligt av bloggandet, och som sätter press på sig själva angående text, bilder och besökarantal.

Själv så tycker jag mig ha hittat en ganska bra nivå på mitt bloggande.
Fast ibland borde jag nog lämna datorn lite snabbare än vad jag gör. Men är det på kvällstid när de små sussar, då är det ju mest tv-tid som ryker. (Hmm... Läs målar-tid...)För stress p.g.a bloggen, det känner jag då inte. (Däremot så kunde ju ni låta bli att blogga på så bra, så att det inte fanns så mycket kul att besöka!!!)

Men visst har jag mina funderingar som jag skrev om i förra inlägget.
Tusen tack alla ni för era tankar till det, förresten!
Jag kommer nog att köra på ungefär som tidigare. Inga drastiska förändringar...
För en till blogg, det skulle kanske göra mig till en av dem som bloggar ihjäl sig.
Det finns ju trots allt viktigare saker här i livet.


Den här blå varianten är också fin tycker jag. Fast om jag kunde så skulle jag byta ut alla de blå som växer nästan överallt, mot vita och lila. Anytime...


Avslutar med en bild på ett litet måleriprojekt som jag pysslat med på kvällstid.
Har en massa på gång, och troligtvis hamnar en del av det på Blocket inom snar framtid...


Det finns två av dessa supersöta nattduksbord / pottskåp.
Hade de passat i vårat nya sovrum hade jag absolut behållt dem själv.



Sköt nu om er, och blogga lugnt! ;)

Jättekramar Hanna


*Kanske hann någon märka av att jag fipplat lite med inställningarna till min blogg. Det ledde inte till det resultatet jag önskade precis... Hoppas på att alt ska vara som vanligt nu igen!*

Ett av mina impulsköp, och funderingar på en ny blogg

Hej på er!

Igen.
Det har blivit lite många inlägg på sistone.
Jag ska försöka att ändra på det.

Hellre lite som är bra, än mycket som är halvdant.
Det är min åsikt, men sen så är det ju inte det lättaste att leva efter.

Under min underbara auktionshelg för ett par veckor sedan ropade jag in en stor ekskänk eller buffé, som en del säger.
Jag gillade den direkt, även om det verkligen var ett impulsköp.
Impulsköp av så stora och oerhört tunga möbler är aldrig populärt här hemma.
Det vore väl en sak om jag hade körkort och muskler själv, men som ni vet så är ju det inte fallet.
Men nu kostade den här möbeln endast 200kr, så jag tycker nog att det var värt lite slit för Gubben...


Ruggig bild på hur den såg ut från början. Hoppas att ni ser något i mörkret!



Efter många lager med antikvit vattenbaserad färg ser den nu ut så här.
Den var inte lätt att måla ska jag tala om. Det skulle ha varit enklare med oljefärg, men det funkar ju inte när man ska måla det på plats.
Jag tycker att det här är ett praktexempel på vilken positiv skillnad vitfärgen gör.
Har ni någon runt om er som inte riktigt vill måla sådant som borde målas; varför inte visa det här exemplet?
T.o.m Gubben sa nyligen orden "det blir så mycket fräschare när det blir vitt".
Jag gjorde ett kors i taket, för aldrig hade jag trott att jag skulle få höra honom säga det...



På skänken har jag gjort ett litet stilleben på en skavd vit bricka.



Gamla ljusstakar som ofta finns på loppis för en tia. Så fina när de är lite nötta, och ännu finare blir det om man knyter på lite spetsband på en eller två...



Underbart doftande lavendel. Den blommar som bäst just nu, och i år kommer jag att ta in en hel del att torka.



I den här lilla skålen flyter en vit ros...



...som jag plockat i trädgården.



En söt liten burk med spets i.


Med risk för att låta tjatig så vill jag tala om att allt är loppisfynd...



Jag har funderat lite på det här med hur jag uppfattas av er som läser min blogg.

Jag är ju en person med förkärlek till ironi och lite torr humor (kan man säga så?).
Jag vet att jag ofta låter butter och pessimistisk, fast jag i själva verket är hur nöjd och glad som helst.

Jag är rädd för att ni missuppfattar mig emellanåt, och kanske t.o.m tar illa vid er av sådant som jag skriver.
Jag vill absolut inte såra någon, även om det är helt omöjligt att göra alla nöjda på samma gång...

Hur trivs NI här på min blogg numera?

Tycker ni att det är för personligt vissa gånger, och helt utan personlighet andra?
Säg gärna till, konstruktiv kritik är alltid välkommen! (Ja, nästan i alla fall.)

Jag gör ju det här för mig själv först och främst, men det är ju också roligt om den som läser får ut något av det. Och det tror jag nog att de flesta håller med om.

Kanske skulle en till blogg vara något, där jag ger plats till ännu mer ältande och analyseranden av olika saker, (det är Gubbens tolkning av vad jag gör när jag tänker...) och lämnar Det stora grå huset till en blogg med lite mindre text, och mer av inredningen...

Vad säger ni som besöker mig om det?
Alla tankar mottages tacksamt!


Avslutar med en liten detalj från vårat nya sovrum.
Fler bilder därifrån kommer nästa gång.



Önskar er alla en riktigt fin helg (igen!)!

Sköt om er, så ses vi snart igen!
Kramar Hanna

Hoppa högst...

Hej på er!




Min älskade lilla son har idag tagit sina allra första steg!
Så underbart att se hans lilla ansikte, han såg sååå stolt ut!
Och med all rätt tycker jag!

Han är ju nyss fyllda året, och med det är han den som gått vid yngst ålder av mina tre.
De har inte varit tidiga så att säga, men vad gör det?
De hinner!
Jag har mycket svårt för jämförelsemanin som många mammor ofta skapar med sina små barn...
Har ni sett filmen "Hoppa högst"?
I så fall behöver jag nog inte säga något mera...


I vardagsrummet står min "gamla" fågelbur från Indiska...



..med en liten hjärtan på tråd i. Den jättelilla urnan har jag fått av min äldsta dotter. Den köpte hon till mig när hon var i Paris med min mamma.



Bild i repris...


Önskar er en jättefin helg!

På återseende!

Stora kramar från en toppen-stolt mamma Hanna

Köksdetaljer

Tjingeling!



Idag visar jag er några detaljer från vårat hem.
Allt ifrån köket.

(Idag är bilderna lite suddiga och mörka. Jag har fotat ihop med sonen, och det är inte det lättaste kan jag säga er! Jag fick inte ta den tid jag ville, om man säger så... Jag ber om ursäkt!)


Här är en del av min samling med vita kannor / tillbringare. Jag älskar de gamla svenska, och tycker att det är något speciellt med dem.
De står ovanför köksdörröppningen, på en hylla gjord av ohyvlade brädor som jag vitmålat, med konsoller inköpta på Indiska.



Spetstabletter använder jag som insynsskydd i fönstren i köket. Här med en ostkupa som står framme som dekoration. Jag brukar ha mina fröer i den.
I mitt vitrinskåp står den söta lilla hjärtstaken i trä som Anettes pappa har gjort. (Anette är min fars sambo). Terrinen bredvid är ett loppisfynd.



I skåpen står även dessa vita pressglasskålar på fot, rosskålar och såssnipor som bara anas på bilden.




Ovanpå vitrinskåpet står en gammal potatiskorg, ett vitt kakfat och en söt ljusstake.
Fönstret som hänger i taket är ett projekt som ännu inte är färdigställt. Repen ska bytas mot något längre, och sedan ska det belastas med lite olika saker efter säsong.
(* Ett litet tillägg: Ideén med fönstret fick jag på Susannes loppis, där det hängde i taket så där. Bör sägas tycker jag, för jag vill inte ha kredit för något jag "tagit" av någon annan! *)

Om inget annat nämns så är sakerna ovan loppis- eller auktionsfynd.
Som det allra mesta är hemma hos mig.



Jag vill också passa på att säga Grattis till fars-gubben som inte blir något yngre imorgon!
Önskar dig en fin dag, trots jobb!
Vi kommer på tårta under helgen. Alla sju.


Sköt om er nu!
Kram Hanna

P.s Tusen tack för alla era fina kommentarer som gör mig så himla glad! Tack för att ni tar er tid!

En helt vanlig pall

Hej hopp!

Hoppas att ni njutit av dagen, som i alla fall här bjudit på en massa solsken, som jag som småbarnsmamma inte riktigt nyttjat tyvärr.
Det blir lite för lite solande när man har småttisar som inte bör vistas i solen.
(Tyvärr, säger jag som alltid har en lite blekare färg än medelSvensson.)

Nåväl, nästa gång solen skiner och Gubben är ledig sticker vi ut med båten, och då är det jag som kör och lapar sol,och han som passar barnen!


Idag får ni se en sak som jag har målat och är löjligt förtjust i.


Nämligen den här lilla pallen.
Den har bott i källaren i många år, furu-ful med färgskvättar på.
Men så fick den sig en omgång av penseln och vitfärgen, och vips fick den flytta upp till oss!
Vanligtvis så brukar jag inte shabba mina saker, utan har lite svårt för att göra det (fast jag tycker att det är oerhört snyggt). Men på den här pallen hade det runnit så mycket färg att jag fick lov att slipa. Och på den vägen är det... Lite till färg försvann, och visst är den söt, fast det bara är en helt vanlig pall?



Här är den "vita" stamrosen jag fyndade för ett par veckor sedan. Den har tagit sig jättebra och är full i knopp.
Fast nog skulle jag hellre kalla den vanilj än vit... Lite falskt tycker jag nog. Men jag gillar den ändå!


Nu har jag brådis till tvn, där ett favoritprogram snart börjar.
Morden i Midsomer, jag bara älskar det... Miljöerna, människorna och humorn... Det är absolut något speciellt med det brittiska tycker jag. Det får mig att längta tillbaka dit så smått...



Ta hand om er!

Kramisar Hanna

De smås nya rum

Hej!


Efter gårdagens bomb med den "hemliga" bonusdottern, så ska jag inte trötta ut er med mitt babblande om ditten och datten.

Här kommer istället några bilder från Lillstumpans och Sonens nya gemensamma rum.

Det är inte helt färdigställt ännu, men nu finns det i alla fall lite ordning i det som tidigare var kaos.



Ett gammalt fult skåp har blivit diskbänk, och dörrarna har jag bytt ut mot ett draperi av röd- och vitrutigt
tyg.
Projektet är bara halvfärdigt och har varit väldigt länge, men till hösten hoppas jag ha det klart.
Då kommer det att bli en spishäll på den del som jag inte visar idag.

Bredvid diskbänken står ett bord från Ikea, som målats rött för många år sedan.
Jag gillar det röda mot det vita i ett barnrum.
På bordet står en liten riktig kaffebryggare (nu utan sladd).
De flesta redskap och koppar ody är riktiga och inte leksaker från början.
Ett tips är att införskaffa sådant på loppis till billig penning!



Ett hål har skurits ut, och där i är diskhon, som egentligen är en stor rostfri bunke.



Vi satte bara in kallvatten. Det är ju bäst när det är barn som ska hålla på... ;)





Jag önskar att det bara fanns fina leksaker till barn.



Här är Lillstumpans sovhörna.
Byrån är ett loppisfynd för 60 kr, som från början var mörkgrön med guldbeslag. Den var precis så läcker som det låter.
De här nya knopparna har jag köpt på Indiska.

Lillstumpans utdragssäng är ett auktionsfynd.
Jag är väldigt svag för Hello kitty, och är glad att mina flickor också är det!



Den här tavlan hänger bredvid hennes säng.


Fler bilder från deras rum kommer när jag hunnit längre med fixandet där inne!



Ikväll ska jag vila huvudet med den här härliga tidningen som låg i lådan idag.
Jag har haft huvudvärk varje dag den senaste veckan. Jag påverkas tyvärr ofta av vädret, och det kan vara riktigt jobbigt när det är lågtryck under en längre period...



Jag önskar er alla en fin fortsättning på den nya veckan!

Sköt om er!

Stora kramen
Hanna

Rumsbytet

Hej alla bloggläsare!

Hoppas att eran helg har varit bra!

Här firades Sonen lite enkelt med kladdkaka, grädde och hallon och några paket.
Han fick så fina kläder, en liten Brio-bil samt en Brio-bil modell äldre och större...

Han gillar den skarpt.
Fast storasyster Lillstumpan är väldigt sotis på den, och kör ifrån honom med den bara hon får chansen....



Tack för alla era kommentarer till det förra inlägget!
Verkar som om vi har en del tankar och känslor gemensamt i ämnet...
Kanske ska vi ta och spola det dåliga samvetet, och nöja oss med att vi gör vårat bästa. Fast det är lättare sagt än gjort vet jag.


Idag har Gubben varit ledig, och jag tog tag i ett projekt som jag funderat på ett tag nu.
Nämligen att byta rum med Lillstumpan, och låta henne och Sonen få det stora sovrummet tillsammans.

Jag tänkte mig att det skulle gå rätt så snabbt, men hela dagen har gått till möblering, flyttande av saker och städning.
Precis sådant som jag skrev om att jag borde bortprioritera sist. Men den här gången var det ju för ett gott ändamål för de små, samt att Gubben var hemma och tog med dem ut på promenad medans jag stökade.

Jag kan inte visa er något resultat ännu, men det kommer snart kan jag lova.

Däremot så ska ni få se ett par saker som jag tycker är rätt så snygga för att vara till städning.



Den här dammvippan kommer från London. Fast där har ju inte jag köpt den då, men visst lät det bra? Hittade den på loppis för en tia och tyckte att den var snygg. Nu står den som prydnand i en hög glasvas i hallen när den inte används. Alltså står den oftast där.


Det här lilla sop-setet köpte jag hos Susanne och Alice igår (det blev en liten tur dit igen). Tycker att det är så sött.

Vilken kedjereaktion det blir när man byter rum från ett stort till ett mindre.
Hu då, inte alls kul när inte möblerna får plats.
(Dessutom så köpte jag mig ju en ny skänk förra helgen på auktionen som jag håller på att måla nu på kvällarna när huset är lugnt. Ni ska snart få se det med!)
Ommöbleringen drabbade t.o.m vardagsrummet p.g.a rumsbytet.

Gubben har sett lite matt ut, men förhoppningsvis repar han sig snabbt.
Själv gör jag allt för att dölja den panik jag ibland känner mitt i ett projekt som inte går exakt som jag tänkt...



De här små skorna köpte jag också på loppis igår. Kunde inte låta bli. Jag tycker att de är helsöta, fast de inte är speciellt gamla.


Nu blir det en vecka av jobb för Gubbens del, och även då för mig som blir själv hemma med fem barn tills nästa måndag.
Ja, fem och inte fyra.
Jag har nämligen en till bonusdotter som jag inte nämnt tidigare. (Det har liksom inte fallit sig naturligt att ta upp det, men nu kände jag att det var dags...)
Hon är helsyster till andra bonusen, men bor inte med oss på heltid, utan kommer vissa helger och extra på loven. (Detaljer och anledningar till det kommer jag inte att gå in på här på bloggen. Men jag kan säga att det funkar riktigt bra på det här viset för alla inblandade.)
Det är en go tjej på nio år, och nog har de att göra när de är ihop allesammans! Lillstumpan är också med mest hela tiden, och även hon är helt accepterad av sina storasystrar när det kommer till att leka tillsammans. Och tur är väl det!


Sköt om er, så hörs vi snart igen!
Själv så hoppas jag på att kunna sova nu när Sonen gör första natten på ett år i ett annat rum. Gissa om jag känner separationsångest redan?!

På återseende
Kram Hanna

Grattis Gustav!

Hej på er alla!

Vilket härligt väder vi fått här i Borlänge nu, helt suveränt!
Men den här glädjedödaren såg på väderrapporten att det skulle bli regn, och +12 på söndag. Är det verkligen möjligt?


Idag har jag haft en helt underbar dag.

Våra två Stor-tjejer har varit på dagkollo hela veckan, och hade sista dagen där idag. De har verkligen haft det bra där, och kan varmt rekomendera svenska kyrkans dagkollo!

Gubben tog med sig Lillstumpan och stack ut med båten rätt så tidigt i morse. De fick med sig matsäck som skulle räcka största delen av dagen.

Men som den sanna båtentusiasten jag är, så stannade jag hemma med Sonen.
Hade tänkt att få lite fason på all röra här hemma, men ångrade mig rätt så snart.


De här underbara vita
pionerna hade Anette med sig till våran loppis igår. Tack Anette! Gissa om jag älskar dem?


Varför lägga all tid på att plocka, dona och städa?
Nej, vet ni vad. Någon måtta får det vara.
Den här dagen skulle jag njuta av.

Vi ägnade dagen åt att vara ute i trädgården, utan att göra något (ok, hängde en maskin med tvätt, men det var allt!).
Sonen badade i en av de stora zink-baljorna, och njöt verkligen i fulla drag.
Vad underbart att vara med honom och bara njuta.
Något jag gör alleles för sällan faktiskt...

Och när det var dags att att sova middag, så hamnade han på min arm och sov så gott att inte jag kunde göra annat jag heller...
Sååå himla skönt.
Ni ska veta att det har inte hänt många gånger att jag sovit med honom under det gågna året.
Det råder tidsbrist till sådan njutning i denna stor-familj.


Igår hade jag även turen att få en leverans från den fina butiken Speglingar i Smedjebacken. När jag var där såg jag den här underbara Gustavsbergskannan, men köpte den inte. Gissa vem som ångrade sig direkt?
Ett telefonsamtal rådde bot på min ånger... Vilken gullig kvinna som lade undan den, och sedan dessutom fick den "hemkörd" åt mig! Tusen tack Yvonne! Jag är så glad i min fina kanna!



Imorgon fyller min älskade lilla pojke 1 år.
Jag blir alldeles rörd när jag tänker på det. Tiden går så fort, och många gånger lägger jag energi på helt fel saker. Disk, städning, plockande, dammsugning, tvätt...
Önskar att jag kunde släppa på kontrollen lite mer, och slappna av ihop med de som verkligen betyder något.
Jag ska jobba på det.


Här sitter den snart 1-åriga killen. Sååå glad har han varit idag!




Hur är det med er?
Har ni hittat den rätta balansen, så att ni känner er nöjda med er själva och med vad ni ger till era barn / annat viktigt runt om?
Eller gör ni som mig, och prioriterar fel många gånger?
Istället för att göra alla måsten först, så borde ju barn-tiden läggas först, och sedan alla måsten? Det borde ju skapa en bra balans, och barn som känner sig nöjda.

När man ser på det så här, så är det ju självklart att barnen är viktigare än hur välstädat hemmet är.
Men varför är det så himla svårt att blunda för dammtussar och lite stök?
Blir det verkligen bättre när "allt är gjort"? För egentligen så blir ju aldrig allting gjort, eller hur?

Vad säger ni?
Mest svammel från en mamma som gått hemma alldeles för länge kanske?
Dela gärna med er av era tankar, erfarenheter och ideér!



Jag önskar min lilla Gustav en underbar födelsedag! Du är det goaste jag vet!

Här är han igen, inte lika glad som tidigare. Men ack så go!




Jag önskar er allla en fin helg, med allt vad det kan innebära för just Er.

Ta väl hand om er!
Jättekramar
Hanna

Mamma, du har skägg!

Hejsan!


När jag satt vid mitt sminkbord och gjorde mig i ordning idag, så kom Lillstumpan som är tre år, för att titta på.

Vid den åldern så är ju barn väldigt raka och ärliga, och delar gärna med sig av sina åsikter.
Det kan var om saker som att mormor har en stooor stjärt, eller att jag har många prickar i ansiktet.
Härom dagen hade hon fått ett knott-bett vid sidan om hakan och var då snabb att säga: "Å, nej! Jag har lika som du mamma..."

Men idag blev det ännu bättre.
Jag satt med min pincett och drog bort några ovälkomna hårstrån.
"Vad gör du?" frågade Lillstumpan och tittade väldigt intresserat på mig.
"Jag tar bort några hårstrån som jag inte vill ha där."
Där blev det tyst en stund medans hon kom närmare och spände ögonen i min haka.
Sen utbrast hon: "Mamma! Du har skägg!!!"


De här gamla fina nattlinnena med spets på, har jag ropat in på auktion och sedan haft dem i klorin och tvättat.
De är ursöta tycker jag!
Jag ska ha några några till dekoration (,och även som nattlinnen). Tycker att det är så fint.


Så söta spetsar på.

Nu önskar jag er en fortsatt fin vecka, och en härlig helg ifall jag inte återkommer innan dess!

Må så gott!
Kram Hanna